Ponti Vechio

Ponti Vechio är ett relativt nytt café med liten lokal som innefattar två vingliga små bord och ett vid väggen för ståplatser. Det är mer av en kaffebar på stående fot än ett riktigt fik. Cappuccinon smakar bra, men resten är inte lika tillfredsställande. De har reklam utanför med erbjudande med valfri kaffe och valfri kaka för 35 kr. Fikaentusiast som jag är, måste jag kolla om detta budgetalternativ har något att erbjuda. Det visar sig att det inte är valfri kaffe, så jag struntar i erbjudandet och väljer cappuccino och en arrakboll. Jag brukar inte äta arrakbollar, men utbudet begränsade mig till det, då kladdkakan som såg inbjudande ut var smaksatt med mint. Det var inte mycket arrak i arrakbollen, eller någon smak över huvudtaget. Den växte i munnen, och var motbjudande. Kladdkakan påminde om After Eight och var klart godkänd, även om det är en risk med mintsmak. Dessutom var grädden nästan slut, och då var det vanlig sprutgrädde. Det var bland de sämsta fiken jag någonsin besökt. Inredningen var hemsk, obekväm träsoffa längs väggen och små pallar i vad som ser ut att vara rotting. Borden är låga och det var ett under att ingen råkade välta något. Det kändes som att inget var ordentligt gjort, ingenting var genomtänkt. Det brukar vara lätt att hitta ord för saker som är dåliga, men det här stället lämnar bara en bitter men smaklös eftersmak.

Var? Upplandsgatan 50

Citykonditoriet "Kristna caféet"

Inredningen på detta café är på sina håll storslagen. Tyvärr drivs det av en kyrka vars lokaler är belägna på bottenvåningen. Det enda positiva med ägarna är att priserna är någorlunda okej. Det negativa är att de har förstört lokalen där caféet är beläget med billiga plaststolar och skeva bord. Däremot är en del av lokalen inredd med äldre, dock inte tidsenliga, omaka möbler. Det är den här delen man bör sitta i om man vill göra byggnaden rättvisa.
Väggarna är fortfarande klädda i sidentapeter i ljusblått, och på väggarna hänger förgyllda speglar.
De har ett ganska brett utbud, och det gäller att välja rätt, naturligtvis för att bli nöjd. Prinsesstårtan är väldigt god, lagom med grädde och är varken för kall eller för varm. Det finns vanligt kaffe i termos, te och många olika läsksorter på glas. Detta fik är klart värt inte bara ett, utan flera besök.

Var? Adolf Fredriks Kyrkogata 10

Hemsida: www.citykonditoriet.com

Tully's

Tully's ett av de mest kända söderfiken, och bland de populäraste. De verkar vilja förmedla samma typ av bohemkänsla som Starbucks, men lyckas inte ens halvvägs med sina yxskaftstolar anno 1990.
Trots att kaffet är av bra kvalité verkar ägaren inte riktigt ha koll på hur man gör en cappuccino, synd för en sådan fin kaffemaskin. Det var snarare en latte än en cappuccino som serverades, och efter att jag bytt ut den med motiveringen att den var för lik en latte, med andra ord, för mycket mjölk, fick jag en med mer kaffe i. Den var god, men inte var det en cappuccino och mjölken var dåligt skummad. Det kan låta snobbigt, men det ska väl snarare vara en självklarhet att ha den förväntningen av ett café. Hur som helst, ni som gillar riktig cappuccino ska beställa något annat på Tully's.
Deras morotskaka är god med valnötter, muffinsen är i amerikansk storlek och saftiga. Det mesta inom sötsaksvägen är bra och utbudet på både mat och smörgåsar går inte att klaga på. Däremot, återigen, inredningen! Den är hemsk. Jag skulle stå ut med den om de hade bättre öppettider. Jag tycker att inredningen är lika viktig som kvalitén på kaffe och övriga produkter. Det ska vara en trevlig upplevelse att fika, även om det inte är lika påkostat som andra upplevelser borde inredningen prioriteras högre. Detta verkar jag vara ganska ensam om att tycka, tyvärr.
Det man kan säga är att Tully's helt klart håller kvalitén på det mesta, och jag har aldrig blivit besviken förutom cappuccinon, och inredningen förstås.

Var? Götgatan 42

Recension: Ritorno

Ritorno är ett charmigt 50-tals fik som är beläget i Vasastadens hjärta. Det är ett av de få fik som har en behaglig atmosfär tack vare att de behållit sin stil genom årtionden. Tyvärr är inte allting lika upplyftande.
Cappuccinon är besk och Semlan torr. Det är snarare en önskan om att bevara de klassiska fiken som kulturarv än bakelserna, som är drivkraften bakom besöken. Caféet har visserligen ett brett sortiment av bakelser. Deras Sara Bernard är mäktig som sig bör, och lämnar ingen chokladälskare besviken. Greta Garbon är också som den ska. Priserna är i höjd med snittet i krokarna, men jämfört med exempelvis Nybergs, känns inte priserna särskilt berättigade. På somrarna finns även en uteservering vilket går i samma kontinentala anda som namnet Ritorno.
Trots sina brister är konditoriet inbjudande charmigt, och för att verkligen uppleva deras starka sida (behaget som inredningen på sina håll ger, och lyxen av en riktigt fin bakelse), bör man besöka fiket under en vardag. Då slipper man de flesta "barnvagnsmarodörer", och dessutom kan man stöta på diverse ”stammisar” som ger fiket en genuin kvarterskänsla. Konstnärer och författare har setts bland kunderna, om det nu är ett kriterie när man väljer fik. Personligen prioriterar jag kaffe och sötsaker under fikabesöken. Inredningen kan förstås ifrågasättas på sina håll, det värsta exemplet är en röd ljusslinga längs en av väggarna. Det känns inte som att den lyfter inredningen precis, men dessa misstag gör att Ritorno känns mer som en inbodd lägenhet än ett café, vilket definitivt har sin charm.

Var? Odengatan 80-82
Hemsida: http://www.ritorno.se/default.asp?pid=1

Nybergs Hembageri och Konditori

Nybergs Konditori har anor från 40-talet när Arne Nyberg slog upp sitt första konditori på Upplandsgatan. Sedan början av 60-talet har Nybergs legat i nuvarande lokaler. De har inte bara en av de mest välbevarade inredningarna, utan är också ett av de bästa fiken i Stockholm. Trots att de har behållit inredningen som på Arnes tid, känns det inte föråldrat och slutkört, utan det kan snarare beskrivas som tidlöst.
Servicen är snabb och trevlig, och till skillnad från många andra ”gammeldags” konditorier har de samma kaffeutbud som de moderna ”lattefiken”. De har inte det bredaste utbudet men det är absolut tillfredsställande och kvalitén ger de aldrig vika på. De har vackra bakelser med chokladmouse eller bär, men även klassiker som prinsesstårta. Det går givetvis att beställa hela tårtor. Deras bullar är väldigt goda, särskilt blåbärskarlsbadern. Kolabakelsen är också en favorit, även om den har krympt en aning i storlek genom åren, men väljer man den franska chokladtårtan med grädde för 30 kr får man en ordentlig bit och mycket grädde. Är man hungrig finns pastasallader, lunchmackor och pajer som inte är något utöver det vanliga men klart bra, och de snålar inte med ingredienserna. Brödet är givetvis deras eget, och de säljer även olika typer av matbröd.
Ett nytt inslag bland brödet är Brezel, tyska mjuka kringlor med salt. De har även smörgåsar med samma typ av bröd. Inredningen på fiket är verkligen en fördel, och det känns som ett klassiskt fik ska göra. Med välsmakande bakelser, prisvärda bullar och enhetliga stolar gör det miljön trivsam. Priserna är humana med tanke på vad man får. För 15 kr går de flesta av bullarna och 25-30 kr för de finare bakverken vilket jag anser är ett fynd jämfört med andra konditorier. Kaffet är normalpris. Det är, vilket säkert går att lista ut, en av mina favoriter.
Nybergs ägare är mån om att behålla stilen på caféet. Det är förvånansvärt få caféägare som uttrycker ett sådant genuint intresse för anor och tradition och inser vilken betydelse inredningen har. Det är bara att hoppas på att ingen ny ägare kommer och förstör detta guldkorn.

Var? Upplandsgatan 26
Hemsida: http://nybergshembageri.se/

Recension: Gunnarsons Specialkonditori

Den gamla klassikern Gunnarsons Specialkonditori är känd för sina vackra bakelser och sitt stora utbud av matbröd. De har en välbesökt servering med enklare lunchrätter som exempelvis matpaj. Trots utbudet av sötsaker och vackra bakverk känns det ganska sunkigt. Detta beror främst på inredningen.
På deras hemsida går det att läsa sig till hur den unge herr Gunnarson köpte det gamla bageriet som låg där redan 1946. Ett bra årtionde som tyvärr inte alls märks i den hiskeliga inredningen som ser ut att vara från 1980-talet. Inredningen drar ner lyxkänslan av en chokladmoussebakelse med guldflarn, och man får servera sig själv filterkaffet vilket gör att det känns som en överpriserad lunchmatsal. Att servera sig själv diverse varma drycker, verkar vara någon gammal tradition bland äldre, välkända kaféer som Gunnarsons och Vetekatten. Förstår verkligen inte charmen i det. Särskilt inte när priserna är högre än andra.
De har ett fint utbud, men ingen “fin” känsla i fikaupplevelsen. En riktigt välbakad bulle är vad man förväntar sig, och det får man. Vissa av bären ser lite ledsna ut på några av de vackra bakelserna. Semlorna ser däremot inbjudande ut. Det jag rekommenderar är att köpa över disken på bottenvåningen och ta med sig hem. Koka eget filterkaffe och slipp den hemska inredningen och behåll den lyxiga känslan av de guldbeströdda bakverken. Ingenting för studentplånböcker med andra ord. Däremot, om man vill “lyxa” till det, är bakelserna mycket fina, och har man någon som bjuder finns mängder av tårtor att välja mellan.

Var? Götgatan 92
Hemsida: www.gunnarsons.se

Recension: Café 60

”Det är förbjudet att vara ledsen på café 60” lyder en skylt bland alla kitschiga inredningsartiklar på det nattöppna fiket Café 60. Trots denna upplysning är det inte alltid man går hem med ett leende på läpparna. Deras generösa öppettider har gett, vad som känns som, alla Stockholms invånare mellan 13-17 en ungdomsgård att spendera lördagkvällarna på. Trots detta, ger öppettiderna även plats för den som är sugen på en kaffe efter klockan 22, då de flesta cafékedjorna stänger.
Priserna är inte alltid humana, men bland det enorma utbudet finns det något för alla plånböcker. Maten är inte att rekommendera, men det är få caféer som faktiskt har andra matalternativ utöver foccacia. Detta café har det mesta i matväg. Varma och kalla mackor, foccacia, risotto och pastarätter. Dock ska man inte förvänta sig någon gastronomisk upplevelse.
Kaffet är bra, chailatten med sirap är väldig lyckad och generös storlek. Däremot är inredningen katastrofal. Det finns ingen i sina sinnens fulla bruk som skulle inreda ens sin värsta fiendes hem så illa.
Personalen är inte någon charmélit, utan man får nöja sig med att de tar sig tid till att servera rätt sak till rätt bord. Vilket de säkert inte skulle klara av om de inte hade nummerlappar.
Trots nackdelarna, är det ett av de fik jag besöker oftast, och det nästan enbart på grund av öppettiderna.

Var? Sveavägen 60 Stockholm
Hemsida: www.cafe60.se